Ravistaja

Asiaa asumisen iloista ja suruista, luutuneista käytännöistä ja uusista tuulista

NY BASELINE FÖR PERSONER MED NEDSATT VARDAGSMYNDIGHET

Jätä kommentti

Med omsorgsarbete avses praktiska stödformer som kan involvera såväl fysiska som känslomässiga handlingar, tillsyn, omvårdnad, omtänksamhet och uppmärksamhet. Aspa liksom de andra serviceproducenter sysslar för det mesta med formell omsorg som regleras av lagar och förordningar, bedrivs av samhället och är avlönat. Den formella omsorgen omfattar barnomsorg, äldreomsorg och insatser till människor med funktionsnedsättningar. Den står i motsats till informell omsorg som sker mellan individer och grupper som oavlönat tar hand om och hjälper varandra, till exempel mellan släkt, vänner och grannar.

Begreppet omsorg förknippas starkt med omtänksamhet, eftersyn, vård och stöd, men även med kärlek och empati. När den formella omsorgen gäller personer med funktionsnedsättning talar vi om människor som har en partiell eller total nedsättning av den fysiska, kognitiva, psykiska, sensoriska, emotionella eller utvecklingsbetingade förmågan att klara den dagliga livsföringen eller en kombination av dessa. En funktionsnedsättning kan vara alltifrån diabetes och depression till nedsatt hörsel och totalförlamning av en kroppsdel. En del sakkunniga anser dock att vissa tillstånd (bland andra dövhet och autism) inte kan ses som funktionsnedsättning, och därför hävdar att vi borde betrakta dem som skillnader i utvecklingen som har blivit orättvist stämplade av samhället. Alla ovan nämnda grupper är dock i behov av speciellt stöd och,eller vård.

Stöd enligt individuella behov

Hittills har värderingen av vårdbehovet koncentrerat sig för det mesta på nödvändigt hjälp vid hygienen, rörligheten, näringen och hushållsarbeten. I framtiden ska även de kognitiva begränsningarna och de psykologiska problemen samt belastningsförmågorna komma i frågan om att ordna vardagslivet och att underhålla sociala kontakter . Till exempel kan en dement person väl tvätta och torka av sig själv, men kommer kanske inte mera ihåg hur en tvättlapp eller en handuk ser ut eller till vad den ska användas.

Det framtida värderingssystemet ska bättre iaktta det individuella stödbehovet och göra besluten mera transparenta och acceptabla. Implementeringen av det nya systemet förutsätter dock ett paradigmskiftet och ett helt nytt synsätt på personer med speciella behov. Vi helt enkelt måste reda ut hur och huruvida det nya bedömningssättet påverkar den vardagliga boendeservicen. Ännu oklart är, hur de nya servicebehoven kommer att korrelera med dagens disposition av servicetider. Det gäller alltså i första hand att skapa en ny baseline för stödarbete för personer med nedsatt vardagsmyndighet.

Nedsatt vardagsmyndighet är ett nytt begrepp som omfattar även personer som i dagens läge knappast har rätt till formell omsorg. Det blir allt viktigare att veta hur självständigt boaren kan röra på sig och på hur stort område, märker boaren själv när hen blir hungrig eller mätt, märker hen när hen måste besöka på toaletten och kan hen uttrycka allt på ett förståeligt sätt? Är boaren medveten om alla sysslor som är viktiga för att klara den dagliga livsföringen? Hur klarar personer med nedsatt vardagsmyndighet av informationen om detta och de nödvändiga följderna?

Nytt utvärderingssystem

Den nedsatta vardagsmyndigheten kunde mätas med hjälp av en skala från ett till hundra. Utöver konstaterandet av huruvida en boare förhåller sig negativt till enskilda vardagssysslor eller vägrar fullständigt att utföra sysslan ska även den kognitiva dissonansen (obehagliga känslan) värderas. Poängavdrag borde göras genast om en boare inte kan städa bostaden alldeles självständigt utan endast huvudsakligen självständigt. Undersökningar i Tyskland visar att behov till hjälp finns redan när avdraget är 15 poäng eller större.

Det nya servicemönstret skulle ta reda på boarens enskilda individuella förmågan. Mönstret skiljer mellan självständigt, huvudsakligen självständigt, huvudsakligen osjälvständig och osjälvständig. De fem nivåer ska vara till hjälp för olika samtal med bland annat myndigheterna eller serviceproducenterna.

Den tyska forskaren i omsorg Karl Reif från Bochums högskola för hälsa har redan påpekat i sin undersökning att det nya utvärderingssystemet kunde tas i bruk omedelbart. Systemet iakttar många problem, som tidigare inte kunde tas upp i värderingen av hemmaförhållanden eller i familjernas vardagsliv. Mycket beror dock på vilka tilläggstjänster behövs för att uppfylla de nya kraven och hur de nya serviceformerna ska finansieras. Detta gäller såväl behovet av personal som utrustning.  Beredskapen i att bemöta personer med nedsatt vardagsmyndighet på ett nytt sett ska dock redan nu vara i räckhåll.

Gerdt-Peter Löcke

 

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Google+ photo

Olet kommentoimassa Google+ -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s